Helgen som gick

Dagens gear and outfit. Fotograf: Hilkes kompis Micke ("Vandraren", känd från Teneriffalägret) Dagens gear and outfit. Fotograf: Hilkes kompis Micke ("Vandraren", känd från Teneriffalägret)

En intensiv tävlingshelg är till ända. På lördagens drog jag med mig Mange Berglund till Östhammar för deras klassiska Stadslopp över 6.3 km. På startlinjen när överdragskläderna flög av fick jag se att båda mina tilltänkta huvudkonkurrenter, Anders "GPS-frasse" Fransson och Jonatan "Hälsparkaren" Alvaeus, hade röda nummerlappar vilket betydde att de valt den dubbla distansen. Jag insåg att jag nog skulle bli ensam runt varvet, den för mig okände Hässelbylöparen som möjligtvis kunde vara snabb hade lite för långa shorts och lite för beskedliga stegringslopp för att kännas som ett verkligt hot. Och samtidigt såg jag möjligheten att Mange skulle kunna få en riktigt framskjuten placering. Och just så blev det, jag sparkade iväg med en 3.02 kilometer för att slippa bli sparkad på hälarna och fick sen lomma runt banan ensam, Mange i mål som fyra på nytt pers (tredje gången han sprang, och första under 22 min). För mig blev det 20.35 utan att behöva tulla på reservtanken.

 

Samtidigt körde Björn Winell en riktigt lerig terrängduathlon i andra änden av Uppland. Jumkils IF bjöd in till loppet för andra året i rad. Vår bamsebjörn var snabbast i alla moment, referat och resultat hittar ni HÄR!

 

Dagen därpå var det dags för Brottby Duathlon över distansen 5+20+2.5 km. Syskonen Stefan och Åsa sladdade in på Össeby IP med den imponerande Hilk-mobilen, en stencool lastbil ombyggd till verkstad, reklampelare och cykeltransport. Stefan skulle senare gå i mål som fyra vilket är en ny bästanotering för hans del i Svenska Cupen. Åsa gjorde sitt andra race i karriären och tog sig i mål storstilat efter en stark cykling och tuff löpning.

 

Med mig från Uppsala hade jag Martin Malmberg. En kille som gillar det här med att göra barn, och som har lyckats med två utmärkta, söta, små skapelser som resultat. En av hankön på dryga metern och en av honkön på dryga halvmetern. Dagen till ära hade fyra olika barnvakter engagerats, enligt ett högteknologiskt schema skulle dessa byta av varann på fasta klockslag för att möjliggöra vår resa till Brottby. Och det gick vägen. Martin var nervös...inte så mycket för tävlingen som för utseendet på hans cykel. Tre veckor tidigare hade jag hyrts in som stylingkonsult för att råda bot på det 14 kilo tunga ekipaget. Efter demontering av ringklockor, lysen, blocklås etc. fick jag ett oroligt sms under lördagkvällen: "Kommer jag att kunna köra så här nu då? Den känns naken..". Men det gick bra för oss båda, Martin sprang defensivt och hade bra krafter kvar till cyklingen och slutlöpet och kunde toffla in som tia av 26 i motionsklassen. Själv hade jag inte mina allra starkaste konkurrenter på plats och fick återigen borra solo hela vägen.

 

Från den internationella scenen nås vi av nyheten att Mantra Sports man i Skövde, Stefhan Andersen, haft ett tufft lopp i spanska Banyoles över olympisk triathlondistans i Europacupen. Sluttiden 1.57.20 är något som de flesta triathleter bara kan drömma om, men Stefhan hade säkerligen hoppats på snäppet bättre än en 55:e plats av 70 startande.

 

//Fredrik

Kommentera gärna inlägget:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln